Snöyra!!

 Idag var det snöigt värre! Det snöade verkligen från alla håll o kanter. Vräker ner och virvlar runt i kraftig blåst, sticker i ögonen och river på kinderna! Minusgraderna nyper i skinnet och river i halsen!

 Och nästan så jag blev snöblind av allt vitt! Underlaget var inte heller något att hurra över, bitvis is med några cm nysnö ovanpå, bitvis någolunda plogat men men snö som fortsatte landa hela tiden, och bitvis helt oplogat. Så minst sagt varierande underlag. 

Allt detta till trots så kom jag på mig själv med att springa o njuta av dagens distanspass! Jag njöt av att känna benen jobba, att känna den friska luften i lungorna. Att känna mig frisk och stark nog att ge mig ut och springa i detta busväder! Och jag såg verkligen fram emot den varma sköna känslan som infinner sig efter passet när man är klar och får ställa sig i varma duschen. 

Jag filosoferade även om vad pass som dessa har för betydelse framåt. Det kommer kännas otroligt lätt att springa sen i april när det är barmark och man slipper bylsa på sig lager på lager med kläder. Jag tänkte på hur lätt det hade varit att skylla på vädret och istället stanna inne i värmen. Men då hade jag inte cashat in denna runda på 6 km på kontot. Det gick inte snabbt men det var inte tanken heller idag.

 Dagar som dessa är det en bedrift att passen blir av! inte lika viktigt att de ska gå fort. Kändes bitvis som det hade varit livsfarligt att försöka springa fort! Mötte ett äldre par på en gångväg som höll varandra krampaktigt i händerna och sakta sakta flyttade fötterna med myrsteg framåt, fullt koncentrerade för att inte halka. Mitt i steget tittade tanten upp och utbrast! "men männska är du inte klok?" när jag sprang förbi. Jag bara log tillbaka.

 Sen mötte jag inte så många fler på rundan. Inte många som ger sig ut i detta väder! Vilket gör att man känner sig lite extra stark, klapp på axeln till mig liksom :) När jag hade ca en km kvar hem mötte jag en annan löpare. Han var så invirad i buffar o mössor så man knappt såg ögonen på honom. Han höjde handen och gav mig tummen upp när vi sprang förbi varandra. En okänd löpare, ändå en gemenskap. Två knasiga personer ute och springer i snöyran :)

Tid: 47:17 

Distans: 6,05 km

Tempo: 7.49 min/km

Känsla: Stark, frisk, smått galen och oövervinnerlig i snöyran!!