32 dagar kvar och tankar om träningsupplägg!

Ja idag är det dag 32! Inte långt kvar. Men efter mitt långpass i lördags känner jag mig som sagt mycket mer säker på att jag kommer klara mig runt. Det kanske inte går så fort och särskilt inte sista biten, men jag kommer ta mig i mål!

Jag har också fått försmak på hur kroppen kommer kännas efter maran.
Idag är det tredje dagen efter långpasset och jag börjar känna mig lite mer normal igen , men långt ifrån återhämtad.
Blåsor på konstiga ställen på fötterna där jag normalt inte får det. På insidan på stortån t ex, och mellan de två yttersta tårna, där får jag aldrig blåsor normalt. men det fixas med lite compeed så inget att gnälla över.

Knäna känns helt okej, var lite öm dagen efter men idag känns inget i vare sig knän eller vader. Låren däremot!! jösses, framsida lår.. de har känts som betongklumpar senaste dagarna. Jag försökte mig på en återhämtningsjogg igår, tänkte det kunde vara bra att få lite genomströmning i musklerna. Men det blev bara en ynka kilometer, klumpigt stapplande på stela ben. Det gick liksom inte.
De är fortfarande stela och tunga idag så jag vilar idag med. Hoppas kunna ta ett kortare softjoggpass imorgon dock.

När jag vaknade i söndags hade jag förväntat mig att inte kunna vare sig stå eller gå och Linda hade skrämt upp mig med att det skulle kännas som knivar i knäna.. men inte det inte..jag hade inga problem med att stå och inte heller att gå, dock blev jag chockad när jag insåg att jag inte kunde lyfta min vänsterarm. När jag försökte skar en knivskarp smärta in i axeln och det gick bara inte att lyfta den. Jag gick hela söndagen och höll den som i en mitella, så stilla som möjligt. Igår var det lite bättre och jag kunde röra den litegrann.

Jag besökte en sjukgymnast som trodde jag jag fått en inflammation i muskelfästet och de senor som håller ihop alltihopa i axeln. Detta för att jag spänner mig när jag springer men framförallt trodde hon att jag under det långa passet, framförallt sista timmen då jag var så trött, sjunkit ihop och sprungit lite framåtlutad och då blir vinkeln i axeln helt fel. Så nu har jag fått lite övningar jag ska göra för axeln och blivit tillsagd att tänka på hållningen även när jag är som tröttast.
Idag är axeln nästan helt bra, den ömmar lite bara.

Jag tror faktiskt inte jag ska pressa mig och köra fler pass över 30 innan maran. Det känns som det sliter väldigt mycket och kräver mycket återhämtning, och när jag inte har så många veckor kvar känns det dumt att slösa en hel vecka på återhämtning för att jag har pressat mig till fler 30+pass.

Då tror jag det är bättre att istället köra fler pass mellan 15-20, för efter sånna pass behöver jag inte alls lika lång återhämtning. Eller tänker jag fel?
Är det bättre att pressa ytterligare ett eller två 30+pass?