Tusingar med If Linnéa på Årstabron

Ikväll var jag på träning med IF Linnéa och tusingar stod på schemat.

Vi började med uppvärmning och den gick i 6.15 tempo vilket är mycket snabbare än jag brukar värma upp men det kändes förvånasvärt bra. Väl framme vid Årstabron så körde vi lite löpskolning och sen var det dags.

Min plan var att köra 5 tusingar i 6-min tempo eller strax under. Eftersom det är strax under min tävlingsfart på milen och det är vad jag har fått för mig att tusingar ska vara.

Men vet ni, jag tror att jag idag för första gången körde tusingar på riktigt, som de ska göras. Jag är som jag tidigare sagt ganska feg när det gäller fart, eftersom jag är rädd att inte orka hela vägen så brukar jag sacka när det blir jobbigt.

Idag så sprang Mia med mig och det var jobbigt på riktigt, hon peppade och pushade mig igenom tusing efter tusing och jag fick nästan en aha-upplevelse, det är såhär en tusing ska tas.

Jag kollade inte på klockan utan jag fokuserade på att andas, springa med rätt teknik och lyssnade på Mias röst som skrek på mig hur bra jag var och rättade mig när jag började säcka eller behövde räta på steget.

Jag blev VÄLDIGT förvånad när jag såg hur fort tusingar gick, Jag tänkte inom mig att huvaligen jag kommer inte klara en till. Men Mia peppade vidare och jag fokuserade och det gick ju en till, och en till..

Jag sprang idag tusingar i 5.20-tempo!! Jag sprang så fort! Jag har aldrig sprungit så fort i hela mitt liv.
Stort tack till Mia, du är en underbar coach!

Och även om jag är otroligt tacksam för Mia idag, så har jag även insett att jag ska vara tacksam mot mig själv. Visst, det var Mia som peppade mig och pushade mig igenom tusing efter tusing.

Men det var trots allt jag som gjorde det!
Mina starka ben som bar mig meter efter meter, mitt starka hjärta som pumpade runt blodet och mitt huvud som inte gav upp trots att jag var rent ut sagt spyfärdig.

I slutet på fjärde tusingen pressade vi farten och var nere under 5-min tempo. Helt otroligt! Men det tog på krafterna så femte tusingen blev inte lika snabb som de andra. Vi stoppade till o med på mitten och andades lite för jag höll på att få andnöd. Jag hade inte riktigt fått ner pulsen innan vi drog iväg för femte , så femte blev egentligen två femhundringar.

Summan av kardemumman och dagens pass är ändå en känsla av att jag är så nöjd med mig själv och att detta var en riktig boost för mitt självförtroende. Jag orkar mer än vad jag tror, uppenbarligen. Kolla in tiderna nedan och förundras som jag gör, det känns inte som det är min träningsdagbok jag tittar i när jag ser dem. Men det är det. Mina tusingar för dagen såg ut såhär:

Uppjogg - 2,55km - 15:55 - 6:15 min/km
Tusing 1 - 1000 m - 05:23 - 5:23 min/km
Tusing 2 - 1000 m - 05:20 - 5:20 min/km
Tusing 3 - 1000 m - 05:42 - 5:42 min/km
Tusing 4 - 1000 m - 05:20 - 5:20 min/km
Tusing 5 - 1000 m - 05:55 - 5:55 min/km
Nerjogg - 1,44 km - 09:49 - 6:49 min/km

TOTALT
Distans: 8,99 km
Tid: 53:24
Snitt: 5:56 min/km