torsdag, maj 26, 2011

Funderingar inför maran!

Nu är det snart dags för maran igen och det medför massa känslor.

Det är mycket som är annorlunda i år från förra året.
Förra året var min första mara och jag hade ingen aning om hur det skulle bli. I år har jag med mig erfarenheterna från förra året och kan hämta tips och råd därifrån. Det är bra. Jag vet att jag inte ska dricka sportdrycken bland annat.

Förra året hade jag ingen press på mig. Jag hade som enda mål att ta mig i mål. Jag var spänd, förväntansfull, nervös, men glad. Det var kul!

I år känner jag en himla press. Både från mig själv och från alla andra runtomkring. Det är jobbigt.

Jag vet att folk säger till mig "klart du grejar 5 timmar" för att peppa och stötta. Men samtidigt känns det riktigt jobbigt med pressen. Nu förväntar sig alla att jag ska springa på 5 timmar eller under.. alla utom jag förväntar sig det. Jag förväntar mig kanske runt 5.15.

Jag tycker det är tråkigt för all press tar bort lite av glädjen i löpningen. Nu är jag mest nervös, ont imagen och känner mig pressad. Känner inte av samma glädje som förra året. Är det normalt ?

Jag försöker vända pressen till nåt positivt, och som sagt jag VET ju att ingen menar nåt illa, tvärtom försöker jag ta till mig av all pepp. Men det är svårt.

jag vet att jag måste tro på mig själv för att andra ska kunna tro på mig.
Och jag gör det, jag tror på mig själv. Väldigt mycket mer nu än tidigare.
Men jag är samtidigt realist. Jag tror att jag kan springa på 5.15 jag kommer bli överlycklig om jag gör det.

Samtidigt känner jag att jag är nöjd med allt under 5.30 för det är trots allt 25 minuter bättre än förra året. Men jag vet ju inte hur min kropp kommer reagera just i år, just på lördag. Det är så mycket som hör till dagen.

Det handlar inte om att jag inte tror på mig själv för det gör jag, bara att andra verkar tro på mig lite mer än jag själv. Eller ha högre förväntningar än jag har själv. Det känns som att jag inte vill göra nån besviken då..

Ang förberedelserna då.
Förra året sprang jag januari till maj 500 km
i år har jag sprungit nästan 700 km
så jag har sprungit mer, och mer regelbundet.
Det känns bra
Jag har blivit starkare och snabbare, det känns bra.

Det är dock en sak jag saknar, de riktigt långa passen.
Förra året sprang jag mest 10-15 km hela våren, men jag klämde till med ett rejält långpass på 38km, 4 veckor innan maran. vilket kändes mentalt viktigt.

i år har mina långpass förvisso varit fler än förra året och istället legat runt 20
men jag har inte hunnit med att få till nåt över 30, och det känns ju lite nervös förstås.

Förra året sprang jag göteborgsvarvet på 2.29.40
i år på 2.18.52 och mycket piggare
Det känns ju bra.

Förra året hade jag mellan 65-70 i vilopuls
I år ligger jag runt 50
Det känns ju bra såklart.

Så ja på det stora hela är jag mycket bättre tränad än förra året och jag borde vara mer förberedd. men ändå känner jag mig mer nervös och mer pressad.

Jag ska försöka förbereda mig på rätt sätt.
Ska försöka hitta glädjen i löpningen.
Ska försöka att tänka bort all press och springa för att det är kul.
Ska försöka att inte sätta sån press på mig själv.

För jag vet ju att jag kan, jag vet att kommer klara det. Sen om det blir 5.15 eller 5.30 spelar ju egentligen inte så stor roll eller hur ?

9 kommentarer:

Anonym sa...

Den enda press jag känner är
att jag vill gå under förra
årets tid på 4:09 och gå under
4:00 då jag är klart snabbare
på 5K,10K,12K,26K och 21098 meter
och helst vill jag gå under 2:44
,men baserat på den form jag har
är nog SUB3 en utopi på lördag
så jag är nöjd om jag går under 4:00
och mycket nöjd om jag går in på 3:00... :-)

Att flera tror att du kan prestera
bättre än 5:15 och 5:05 beror nog
på att de har sett att du har ett
pannben och inte ger upp bara för
att det blir lite jobbigt och
då 42195 meter inte är en
"walk in the park" om man inte
heter Haile Gebresellasie eller
Paula Radcliffe tar det emot
lite, så det är det bara att tänka på mantran som "pain is inevitable suffering is optional"
och "pain is temporary glory is forever" och hålla upp farten... :-)

Hans E/IF Linnea

T sa...

Jag vet,, skit i pressen. Stanna hemma så lagar ja lite fisk istället :D

nä f-n som sagt, du kommer ta dig runt snabbare än förra året. det är klart. å de e mer än va ja skulle göra. :)

Sofia sa...

Absolut inte! Att springa den och komma runt är en bragd i sig :-) bättre tid än förra året kan du satsa på, allt annat är en bonus!! Lycka till!!

Jossan sa...

Thomas
japp ska försöka skita i pressen
men tänker inte skita i att springa :)
i mål ska jag ta mig!
Tack för pepp

Jessica sa...

Det enda som spelar roll, i mitt tycke, är att DU är nöjd med din egna prestation :-)
Stort himla lycka till imorgon Jossan, hoppas du får ett kanonroligt lopp :-D!!

Carina sa...

Ha bara jäkligt roligt imorgon Jossan så kommer det att lösa sig av sig självt!!
Lycka till!!

Unknown sa...

Jätte intressant att läsa ditt blogginläggg.
Jag har ju aldrig sprungit en mara, jag har inte ens kommit upp i närhten av det du skriver.
Men man blir inspirerad.
Nästa år skulle jag vilja springa maran. OM jag har kommit så långt i mitt löpande då.
Lite ledsamt att läsa att pressen får dig att känna som du gör :o(
Kan du försöka vända den känslan till något positivt?
Folk tror på dig och vill dig väl. Det är nog inte deras mening att få dig att känna som du gör, att glädjen försvinner.
Det ska vara KUL att springa!
Om du känner att pressen får den effekten, så kanske du inte alls ska springa mot klockan. Utan bara springa. Sen blir en bra tid en bonus.
Jag önskar dig iaf all lycka till idag!
Hoppas du får en kanon dag och att du känner dig nöjd och tillfreds ikväll.
*hejja hejja hejja*

Desiré sa...

Ja du kommer klara det! :) Du sprang ju göteborgsvarvet på en grym tid. Jag hejjar på dig idag!

Tack för kommentaren hos mig! Det värmer :)

Desiré sa...

Grattis!! Jag såg ditt resultat på hemsidan och det var sjukt bra sprunget av dig! :D Ser fram emot en berättelse om hur det var :)