Lite si och så med träningen just nu.

Det blev ingen träning vare sig fredag, lördag eller söndag.

I fredags var jag hängig och seg så jag kände verkligen inte för att träna och i helgen räckte tiden inte riktigt till. Det är ju lite annat som ska hinnas med nu när det snart är jul. Men jag försöker att inte känna mig stressad över uteblivna pass. Det kommer bli fler uteblivna pass nu under julhelgerna. Livet består ju av andra saker än träning så är det bara. Ischoklad och grisar gjorda av mandelsmassa till exempel :)

Igår och idag har jag iallafall varit på gymet på lunchen.
Igår blev det 5 km löpning på bandet och likaså idag.
Det har blivit lite av ett standardpass på löpbandet.
5 km det är tillräckligt långt för att jag ska tycka att det är värt att gå dit för, men inte så långt att det hinner bli alltför långtråkigt. Och så har jag inte heller tid att vara för länge på gymet heller, jag har ju trots allt ett jobb att sköta också. Men jag tröstar mig med att 5km trots allt är längre än inga km alls.
Mitt nya motto är: Varje sprungen km är längre än den som inte blev sprungen.

Det får bli lite som det blir nu och jag tänker inte få panik för det. Jag får klämma in träningen när det finns tid och när det passar in.
Det är några sånna veckor nu kring jul och nyårshelgerna.
Sen så vips är det januari och ett nytt fräscht år och då kommer jag in i mina vanliga rutiner igen.

Jag kommer allafall försöka vara med på årets första långpass den 2:a januari.
Men det är också lite väderberoende för min del. Eftersom mina luftrör är som de är och inte gillar när det blir alltför kallt. Men vi får väl se vad vädret säger.

Jag siktar på att vara med allafall om inget annat dyker upp och kommer mellan förstås. Men det märks.