Ja det är sant, i lördags sprang jag hela tre mil!
Jag hakade på Hornstull-Järna gänget med tanken att springa så länge jag orkade hålla tempot uppe och inte sinka de andra. Första etappen gick helt utan problem fram till en dryg mil, andra började kännas lite tung i värmen, jag försökte dricka hela tiden men kände mig tung i både kroppen och huvudet. Kände mig nästan lite sugen på att hoppa av vid stoppet strax före två mil när det började kännas tungt och väldigt varmt. Men jag var mer sugen på att slå mitt distansrekord så jag valde att fortsätta ändå :)
Men det blev snabbt väldigt tungt och runt 22-23km började jag tappa tempot så det blev en liten lucka fram till resten av gruppen. Ingrid var en ängel och saktade ner och joggade med mig en bit så kom vi ikapp de andra vid en källa vi stannade vid en liten stund. Men nu var det varmt och väldigt tungt för min kropp som aldrig sprungit såhär långt, det värkte i höfterna och varje steg kändes som en plåga.
Så när vi nådde Rönninge och klockan visade 28,15km bestämde jag mig för att hoppa av med stolthet och ta tåget tillbaka härifrån.
Men efter en fralla och lite mer dricka så fick jag ett ryck och tänkte att vafasen, det är ju löjligt att stanna så nära 30... så jag sprang med 2 km till och vinkade sedan av gruppen och promenerade i sakta gemak tillbaka till tåget. Nynnandes för mig själv i solskenet!
Otroligt nöjd med mig själv och med denna trevliga dagen satt jag på tåget och bara log förnöjt. 3 mil, det känns som en stor milstolpe att passera. Kanske jag en dag kan bli ultra jag också och ta mig hela vägen till Järna.. kanske nästa år, eller året efter.. vem vet.
Stort megatack till alla underbara medlöpare för trevligt sällskap och massa pepp längs vägen! Ingen nämnd ingen glömd, jag är så dålig på namn.. ursäkta för det, ni är allafall underbara allihop!
Distans: 30,31 km
Tid: 03:43:31
Snitt: 7.22 min/ km
12 kommentarer:
GRATTIS! för att du inte stannade när du var så nära. Vad kul att din klubb gör sådana dagar. Jag kanske kan vara med nästa år och testa?
Heja heja dig!
Fantastiskt! 3 mil är långt. jättelångt. Så långt hade jag inte ens sprungit när jag sprang min första mara - jag tror att jag sprang 28k som mest.
Kul att det kändes så bra ändå!
bra jobbat gumman. Du kan minsann.
Coyntha
Tackar, det var en väldigt kul upplevelse, självklart ska du vara med nästa år!
Mia
Det var jättekul och kändes bra, framförallt är jag glad att jag inte har ont nu i efterhand :)
Thomas, tack för att du tror på mig!
har jag alltid gjort, sett mer än vad du själv ser.
du kan mer än du tror.
Tre mil är toklångt Jossan! Det är en försvinnande andel människor som någonsin sprungit så långt i sitt liv. Jag är tokstolt över dig att du inte gav upp, utan bestämde dig att klämma de där sista kilometrarna också. Jag är också grymt imponerad, för du sprang ju hela sträckan ganska nära ditt tävlingstempo faktiskt - dvs. inte direkt supersoft. Att komma så långt är GRYMT.
Utöver detta ska du se att passet kommer att sitta fint i benen och ge en massa uthållighet tillbaka som du kommer att ha enorm nytta av på dina mer "normala" långpass. Stockholm Halvmaraton kommer att gå som en dans!
Grattis Jossan, fantastiskt att du bet ihop och fortsatte ända upp till 3 mil. Nästa år är du med till Järna, det är jag rätt säker på. Vi släpper dig inte då:-)
Det var jättekul att träffa dig!!!
Starkt jobbat de där sista 2 km, annars oxå! Du kommer klara maran galant - du har ju pannben! ;o)
Wow! 3 mil! Det är ju jättebra gjort av dig! Hur långt som helst! Ja, du kommer nog springa längre än så!
Grymt gjort! :)
Härlig fighting spirit du uppvisade på turen. Kämpade på och gav inte upp förren passering 3mil.
Fredrika
ja tempot vi höll var ju inte mycket långsammare än det jag sprang på varvet :) Jag känner mig jättenöjd med mig själv att jag klämde de sista km också så jag fick ihop mitt första 3-milapass det känns som en verklig milstolpe.
Nu kommer mina vanliga långpass inte kännas riktigt lika långa längre.. hoppas jag :)
Jättestort megatack för att du är så peppande och motiverande, du är en stor förebild ska du veta!! KRAM
Carina
det var jättekul att träffa dig också, hoppas vi springer ihop fler gånger, stort tack för pepp och sällskap längs vägen!
Magdalena
än så länge är maran en bit bort känner jag men visst är jag en bra bit på väg, och jag ger inte upp så lätt :)
Tomas
tack för beröm, det känns verkligen jättebra.
Skicka en kommentar