så kan det gå...

Nä det var nog inte meningen att jag skulle springa igår, tisdag.

På väg till zinken och backträning med klubben.
Går ner i tunnelbanan och känner att jag har okej med tid, jag kommer hinna.
Men då lägger jag märke till hur mycket folk det är på perrongen, och så hör jag en röst i högtalarna som säger att det är förseningar på gröna linjen, bla bla bla.. står där i nästan en kvart innan jag inser att jag inte kommer hinna till zinken, så jag kommer missa gruppen när de sticker ut..
nåväl inte mer med det så jag går upp igen och beger mig mot hagaparken, tar min egen tur istället då.

Jag drar runt brunnsviken tänker jag och börjar springa. Det är små stigar som går runt vattnet, jättemysigt, lite upp och ner hela tiden små höjdskillnader, små grusvägar och stigar. Mysigt värre.

Terräng är väl att ta i men för mig som är asfaltsnötare så var det en rätt stor omväxling att springa gårdagens runda som tyvärr blev avbruten på grund av smärta i smalbenet :(

Kan underlaget göra så stor skillnad?
grus istället för asfalt, och små stigar på sina ställen, lite upp och lite ner, små höjsskillnader, inga stora backar och ingen riktigt skogsterräng men ändå så stor skillnad mot att springa på asfalt, jag kände redan efter ett par km att det var mycket jobbigare att springa, både för benen som blev trötta snabbt och den brännande smärtan kom smygandes.. men även för flåset.

Efter fem km var det bara att stanna, masserade lite på det och försökte fortsätta men nej.. på vänstra smalbenet spred sig en brännande pulsernade smärta varje gång jag satte ner foten.. så det var bara att linka hem igen... suck säger jag bara..
min gissning är att det beror på att mina ben inte är vana vid att springa på ojämnt underlag och att det är en överansträning bara.. hoppas det inte är nåt allvarligare..

Det var iallafall om man bortser från smärtan så otroligt mycket mysigare att springa än att nöta asfalt inne i city.. bildbevisen kommer här.. tänk att vi har så vacker natur mer eller mindre mitt i city.


Här gör det ont!

Wiiiiieeeee!!!!!!

Ja i lördags hände det, det jag dragit mig för.. jag sprang hela två mil. TVÅ MIL!!
fatta hur långt det är liksom, och jag sprang det!!! *stolt*

På årets sista långpass sprang jag ju den sträckan också men då stannade vi och fikade och pratade och pausade, så det räknas liksom inte riktigt på samma sätt. På ett lopp kan man ju inte pausa klockan och stanna och fika...

Det är tre veckor kvar till varvet och jag har sprungit hyfsat många pass nu runt 14-15 km men inte längre sammanhängande. I lördags gav jag mig ut i solen med fyllt vätskebälte. Jag ansträngde mig i början för att hålla ner tempot, benen var pigga och ville dra på, men jag bromsade mig lite och la mig i 6.50-tempo för jag hade bestämt att jag ville orka långt.

Första milen flöt på och det kändes bra, pigga ben och flåset hängde med bra. Men det var varmt och vattnet tog slut fortare än beräknat, vid en liten kiosk lyckades jag tjata mig till att få fylla på vattenflaskorna trots att jag inte handlade något, tjurig liten farbror som tyckte att jag gott kunde handla, men jag hade inga pengar med mig utan ville bara fylla lite vatten, vilket jag fick efter lite mutter.

Det rullade på. Vid 13 började jag bli trött, värmen tog ut sin rätt och jag drack upp vattnet.. vid 15 var jag makalöst trött. Jag var väldigt nära att hoppa på tunnelbanan som jag såg lite längre bort.. men nä jag hade ju bestämt mig för att springa långt idag. Så jag lyckades fylla vattenflaskorna ytterligare en gång och bet ihop. Malde på. Fort gick det inte nu, det kändes som en plåga att lyfta benen och det pulsen steg, varmt och solen gassade. Jag tittade på garmin och kände hur humöret sjönk när dem visade 7.20-tempo,.. så långsamt ska jag inte springa.

Försökte öka lite igen och masade mig vidare, inte ge upp, kom igen nu Jossan. Upp med blicken, räta på ryggen, lätta steg... höger, vänster , höger.. kom igen..

Sista 5 km gick väl i varierande långsamma 6.50-7.30 tempo men jag gav inte upp, jag fortsatte, jag stannade inte och jag gick inte, jag höll mig joggandes.

När jag sen beslutade mig för att sluta springa och stannade klockan så stod det ofattbara 20,32 km!! Helt otroligt! Så jäkla trött, varm och ont i hela kroppen, men så stolt och glad. Att jag gjort det, äntligen, jag har sprungit hela två mil!
2.22.50 visade klockan, snittade 7.02 min per km totalt. Med två små korta pauser för att fylla på vattenflaskorna, inte inräknade. Så för att vara rättvis ska väl några minuter till på klockan.. men ändå. Jag gjorde det jag masade mig runt.

Jag tror detta var ett mycket viktigt pass, mentalt sätt. Inför varvet, att veta att jag grejar det, även om det går långsamt så kommer jag greja det, trots värmen och den för mig evighetslånga distansten. Jag orkade hålla min tunga kropp joggandes i två timmar och tjugo minuter!! Heja mig!!

Sen fick jag rapport om att Linda sprungit 4,4 mil i terräng! Fy fan vad hon är bra! Vad vi är bra helt enkelt :)


Distans: 20,32
Tid: 2:22:50
Snitt: 7.02 min/km

ca 20 grader och gassande sol, inte ett moln på himlen för skugga
bra träning inför varvet som också kan bli varmt!

Uppdatering!

Det var länge sen jag skrev här, fy på mig.
Men det innebär inte att jag inte har tränat, för det har jag.
Tisdagarna med If Linnéa, tennis på torsdagarna, styrketräning på fredagar och därimellan försöker jag få till ett löppass på egen hand.
Så nog rullar det på alltid.
Jag är dock nervös inför göteborgsvarvet som är om endast tre futtiga veckor..

Men jag kommer ta det lugnt, springa på och har som mål att ta mig runt, inte stressa om tiden. Denna tiden jag får nu får bli en tid att slå på senare halvmara.

Tennisen är jätterolig,
jag är ju fortfarande nybörjare och inte särskilt duktig men det är jätteroligt. Jag börjar få till tekniken och i torsdags fick jag beröm för min snygga forehand, sen att min backhand inte alls vill som jag vill är ju en annan sak :)

Styrketräningen rullar på, försöker köra lite allmänstyrka efter löppassen, mage, rygg, armhävningar och plankan.

Vikten går väl sådär
ligger mellan 74 och 75 men kämpar vidare, vill under 70 nu.

Jag borde få till fler och längre löppass bara.. men jag jobbar på det :)

Ska också försöka få med mig Liv ut på lite fler rundor. Hon är som sagt 12 år och har precis börjat springa lite smått, målet är vårruset nu i maj och hon är jätteduktig för att vara helt nybörjare. 2 gånger 2 km har vi sprungit och 1 gång 3 km fast med lite gånginslag.
Det känns jätteroligt att få privilegiet att peppa och coacha denna kämpande lilla tjej med massa vilja. Får hålla tillbaka henne då hon tar i alldelles för snabbt i början :) Precis som jag själv när jag började springa, man vill springa snabbt och långt på en gång.. har så mycket vilja och spring i benen.


Nu är det helg på ingång och jag hoppas få till ett pass på minst 15 km.

Resultat mängdvecka!

Sådär ja nu är semesterveckan snart slut och resultatet av min mängdvecka kommer här:

Lördag 4/4 : 11,34 km 01:17:28 6:50 min/km

Måndag 6/4: 5,00 km 00:32:03 6:25 min/km

Tisdag 7/4: 14,13 km 01:37:11 6:53 min/km

+ 2,00 km 00:13:30 6:45 min/km (Livs första runda, jag är imponerad att hon klarade hela rundan 2 km utan att stanna, första gången hon sprang, nu kämpar vi vidare mot vårruset tjejen)

Onsdag 8/4: 15,07 km 01:44:48 6:57 min/km

Fredag 10/4: 16,15 km 01:52:32 6:58 min/km

Totalt: 63,69 km

Inte illa pinkat alls för att vara mig, jag brukar springa mellan 20-30 km per vecka så nog blev det mängdvecka alltid!

Det känns så otroligt skönt att känna att jag klarar lite längre distanser nu. Jag har börjat vänja mig vid att ta ner tempot i början så jag inte tar slut för fort.Jag har inga känningar nånstanns i kroppen heller trots så otroligt många sprungna kilometer, det tar jag som ett tecken på att jag inte har sprungit för fort. Otroligt skön känsla att orka, när jag ser km-antalet så känns det overkligen, har jag verkligen sprungit allt det där?? :)

Och vädret har ju varit strålande. ÄR strålande.
Eventuellt blir det en lite kortare runda ikväll för att avsluta mängdveckan!
Men jag måste bara få säga att jag är stolt över mig själv!!

Torsdag/fredag

Igår torsdag blev det en timme tennis som vanligt.
Kul träning, dock ingen Björn Borg :)

Idag gick jag ner på gymet på lunchen för att svettas rejält.

Värmde upp med 2km jogg på löpbandet och körde sedan drygt 20 min styrka för mage och rygg. Bland annat 120 situps och plankan.

Avslutade med 25 minuter på löpbandet med powerwalk med lutning.
10 minuter med 3% lutning
5 minuter med 4%
5 minuter med 5%
5 minuter med 7%

Svettigt värre.
Tempot var 9 min per km så inte så högt tempo men det blev jobbigt ändå med lutnigen.

Veckans träning såhär långt

I måndags tog jag en väldigt lugn och skön återhämtningsjogg för att sträcka ut de stela benen från loppet i söndags.

Distans: 6,8km
Tid: 51 min
Snitt: 7.30
-------------------------------

Igår tisdag var det dags för långa backintervaller med klubben

Sträcka -- Distans - Tid - Snitttid
Uppjogg -- 4,42 km - 28:41 - 6,29 min/km
backe upp - 450 m - 03:13 - 7,09 min/km
backe ner - 450 m - 02:53 - 6,24 min/km
backe upp - 450 m - 03:13 - 7,09 min/km
backe ner - 450 m - 02:45 - 6,07 min/km
backe upp - 450 m - 03:11 - 7,04 min/km
Nerjogg -- 1,30 km - 08:50 - 6,48 min/km

Distans: 7,97 km
Tid: 52:46
Snitt: 6.37

jag borde ha kört iallafall en backe till men mina ben var så stela fortfarande efter helgen och mitt vänstra lår klagar lite i den sträckta muskeln så jag lyssnade på låret och gav mig efter 3 uppförsbackar.
Kändes ändå som ett rikigt bra pass. Det gick snabbare i backarna än sist vi körde samma backe. Tack alla glada klubbkompisar för peppande rop i backen. Det ger energi!!

---------------------------------------
Och imorse begav jag mig till gymet och mötte upp min PT
Idag körde vi ett tyngre pass än vanligt. Tyngre vikter men färre repetitioner, han tyckte jag skulle få känna på hur det känns när det är riktigt tungt! Och tungt var det!